Då var det dax att gå och natta sig igen. Ikväll känns det inte alls kul...
Om det inte var för att jag är rädd för att lillan kommer att knorra ikväll så skulle jag utan tvekan ta ett "godnatt" piller. Jag ser verkligen inte fram emot vad natten har att bjuda på. Undra om alla mina tomtar verkligen smög till baka till sina vrår idag...
Det min doktor på KS sa idag var positivt, återkommer om det imorgon. Då orkar jag ta i den biten, och börja med en halverad dos Nilotinib. Äntligen!!!
Imorgon är en ny dag. Hoppas det blir en ljus dag utan ångest och rädsla. Hoppas helt enkelt att det blir en bättre dag...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej Jens
Det är verkligen inte för mycket begärt att bara få leva och vara ifred för all sjukdom, ångest och oro.
jag kan inte heller se någon mening med att man får en allvarlig sjukdom, som Leukumi. Däremot får man nog lov att konstatera att man inte kan styra allt i livet och att man inte kan anse livet som rättvist.
Däremot tror jag absolut att Du kommer att sova bättre inatt och att dina "tomatar" inte kommer att smyga sig fram och vara lika aktiva, som jag förstår att de var sista natten.
Det är alldeles givet att Du var orolig inatt inför dagens läkarbesök och beskedet huruvida Du skulle få börja med medicinen igen eller inte.
Det var nog därför som oron och mardrömmarna fick härja, som jag förstår att de gjorde.
Så snart du vet att mecicinen fungerar för dig, så kommer nog inte tomtarna att få lika stort spelrum som hittills. Det är jag övertygad om.
Hoppas natten blir någotsånär nu.
många kramar
Irene
Skicka en kommentar