Alla sova släckta äro ljusen, äro ljusen.
Tipp-tapp, tipp-tapp, tippe-tippe-tipp-tapp. Tipp, tipp, tapp.
Se då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna.
Lyssna, speja, trippa fram på tårna, fram på tårna.
Tipp-tapp..."
Det känns som jag skulle kunnat skriva denna sång. Fast mina tomtar är inga jultomtar utan tomtar på loftet...
I natt hade jag flera sjuka, riktigt äckliga, drömmar. Jag blir lättad när jag vaknar ur drömmarna men samtidigt känner jag mig helt trasig.
Fan, jag har inte haft dödsnoja på ett tag men nu är den tillbaka. Kämpar för att hålla tillbaka tårarna på bussen. Jävlar vad den här känslan är fruktansvärd. Gråten blir en apstor klump i magen upp i halsen, paniken känns som elektricitet i hela kroppen...
Orkar inte skriva mer nu, jag återkommer senare...
1 kommentar:
Hej vännen!
Tänker på er i massor och håller med det du skrev häromdan, vem fan kom på att allt här i livet har en mening. Vilken mening har leukemi??? Men jag är övertygad om att du kommer göra allt i din makt för att knocka den där idioten.
Vi måste ses snart det va allt för länge sen. Tjejerna skulle nog tycka att det va roligt också.
Bamse kram Hanna A
Skicka en kommentar