Men när det sviktar tänker jag på gårdagen och genast börjar det ljusna igen. Igår var det bästa dagen på länge, förmodligen för att jag kände mig normalare än på länge. Jag sköt bra och sprang som fan. Längtar efter nästa pass men får väl ta det lite lugnt i början så jag inte drar på mig nån skada. Snacka om att jag åker bergodalbana idag.
Jag undrar vad det är som gör att jag "sviktar"? Det suger verkligen!
Gnuggar öronsnibben, andas långsamt, slappnar av. Snart går det över...
2 kommentarer:
Hej Jens
Förmodligen mår du bättre idag än vad Du gjorde igår (skriver till Dig dagen efter din blogg) men vill ändå gärna kommentera det Du skriver om att du siktar och inte mår så bra.
Jag tror inte det är konstigt att man kan svikta, när man som du hade ett otroligt energipåslag dagen innan och sprang närmare en mil i djup snö och mörker mm. Gissningsvis tog Du ut dig ordentligt och mer än du kanske har krafter för. I och med att du redan är skör, så är det nog inte så ovanligt eller konstigt att det blir en slags rekyleffekt och att man sedan tillfälligtvis kan må sämre.
Jag är övertygad om att du kommer igen snart.
många kramar
Irene
P.s
jag menade naturligtvis svikta och inte sikta.
D.S
Skicka en kommentar