En sak är att han kör en smutsig fight mot mig. Men de senaste nätterna har han tagit sig rejält vatten över huvudet. I mina drömmar ger han sig på min familj, låter mig få känslan av att allt skulle vara kaos, att vi inte står enade i fighten mot Leukemin.
Och med det gör han ett rejält misstag. Man jävlas inte med familjen Linfos, vi kanske inte är så många men vi viker oss inte en tum. ALDRIG!!!
Likväl hatar jag nätterna, på natten ligger jag värnlös och bara får ta massa skit.
Varje dag börjar med en jakt, en jakt för att försöka komma på fötter och må bra...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar