Fördriva skit

Sitter på bussen efter en natt full av stök och bök. Men i natt var de inte tomtarna som stod för underhållningen utan barnen. Det är obeskrivligt mycket bättre, då är det i alla fall nåt man håller kärt som busar.

Jag släpade ut Leukemi skiten i skogen på en liknande runda som i måndags. Jag gör allt i min makt för att fördriva, hykla, pina, skapa svår ångest för den lilla patetiska ynkliga amöban.

Till helgen är det dax att piska upp honom ytterligare, då ska jag riva upp grunden han står på...